Holkar/Matning

Fågelholkar

Att bygga en fågelholk är inte så svårt, och man kan bygga fågelholkar åt en mängd olika fågelarter, allt från mesar och starar till större fåglar som ugglor och storskrake. Vilken fågel som kommer att bosätta sig i holken beror framför allt på holkens storlek och ingångshålet. Men det händer ofta att mindre fåglar bosätter sig i stora holkar mer sällan tvärt om. Dom olika holkarna till olika arter ska placeras på olika höjd och i olika biotoper. T ex staren vill gärna bo 2-5 m över marken och gärna nära en större gräsmatta eller en äng.

Vanliga frågor om holkar:
- Behöver man städa holken?
Det är väldigt bra att städa holken på gammalt bomaterial. Det är däremot inte nödvändigt att städa den varje år, det räcker om du tömmer den vartannat. Dessutom är det ganska kul att se bo boet i holken när häckningen är slut.

– Kan man måla holken?
Det finns delade meningar om detta, vissa säger att dom absolut inte ska målas. Men det har visat sig att det spelar ingen som helst roll om den är målad eller inte. Om man målar holken så ska man inte måla den svart, då kan holken bli så varm så att ungarna dör. Holken ska också enbart målas utvändigt.

- Ska man ha sittpinne på holkarna?
En sittpinne på holken gör det lättare för ekorren att ta ungarna, och det är ju inte bra. Så jag tycker att man ska undvika sittpinnen.

Om man vill sätta upp holkar i sin trädgård så finns det en massa ställen att köpa dom på. I butiken är det mest den vanliga mesholken som går att köpa, så om man istället gör dom hemma så kan man göra dom för lite olika arter. Och det är ju roligare att ha konstruerat en själv. I butiken finns det också fina holkar som är gjorda i en björkstubbe oftast. Dom är ju väldigt fina men ofta har dom för lite inre utrymme.

Småfågelholken
Den vanliga småfågelholken är den holk som är allra vanligast, både i trädgårdar och i butiken. Den görs av ohyvlat virke 19×150 mm och sätts upp 1-4 m över marken. När du sätter upp holken ska du alltid tänka på att inte sätta dom för tätt. Mellanrummet mellan holkarna bör minst vara 12 m men gärna ännu längre. Sätter du upp holkarna i din trädgård har du stora chanser att få talgoxe, blåmes och särskilt den svartvita flugsnapparen som hyresgäst. Ingångshålet till mesholken bör göras mellan 25-35 mm i diameter. Det låter kanske lite, men blåmesen kommer faktiskt in i ett så pass litet hål. För dom andra fåglarna som t ex svartvit flugsnapparen, talgoxe, pilfinken och gråsparven görs hålet 30-35 mm i diameter.

Starholken
Staren har under dom senaste åren minskat i antal. Tillgången på boträd har minskat och därför behövs det fler starholkar. Starholken kan också göras av ohyvlat virke 19×150 mm men man kan gärna göra den i något bredare virke. Holken blir mycket högre än småfågelholkarna, den görs ca 30 cm hög (sidans bakre kant). Dom här holkarna kan placeras tätt eftersom stararna är flockfåglar. Ingångshålet till starholken ska minst vara 45 mm i diameter. Denna holk placeras 2-5 m över marken vid en gräsmatta eller en äng. Och sätt gärna upp mycket holkar till stararna, det behövs.

Uggleholkar
Att sätta upp holkar för framförallt kattugglan brukar vara uppskattat. Men även andra ugglor kan bo i holk som t ex sparvugglan, pärlugglan och slagugglan. Holken till kattugglan kan placeras i nästan vilken sorts skog som helst. Den trivs mest i ekskog, men där är det inte så stor ide att sätta upp holken eftersom där troligen redan finns lämpliga bohål. Holken ska sättas upp på 3-10 m höjd. Och en sak man speciellt ska tänka på är att röja bort ev grenar som hänger ner för ingångshålet så att kattugglan har ett fritt inflyg, det är väldigt viktigt. Denna holk blir ganska tung så när man sätter upp holken kan man avlasta tyngden lite genom att ställa holken på en gren. Ugglorna inreder inte själva boet, så för att göra det lite mer bekvämt för dom kan man bädda i botten med lite kutterspån, torrt gräs eller mossa. Sparv och Pärl- ugglornas holkar görs på samma sätt som kattugglans holk fast dom görs i något andra mått. Pärl- och sparvugglans holkar placeras i en ”gammelskog” med mycket hålträd. Slagugglan föredrar en holk som är lite mer öppen. Det gör genom att man förkortar framsidan 18-20 cm. Och om man har sån tur att man får slagugglan i holk så ska man akta sig för att vara där och störa, dom är nämligen väldigt störningskänsliga och kan gå till attack.

Skrak/Knipholkar
Dom här holkarna görs på samma sätt som uggleholkarna. Skrakholken görs i samma mått som kattugglans medan knipans görs något mindre. Dom här holkarna ska sättas i närheten av vatten, det är dock inte nödvändigt att dom ska sitta alldeles intill vattnet, utan den kan sättas 100-150 ifrån, modern och ungarna går sedan på natten ner till vattnet. Samma regler som vid uggleholkarna gäller också sjöfågelholkarna när det gäller att röja framför ingångshålet, gör man inte det är det omöjligt att få holken bebodd. Precis som när det gäller ugglorna så inreder inte heller dom här fåglarna holken, så dom kan man också bädda med ex kutterspån.

Foton: Tobias Nilsson

Mått för olika fågelholkar:

Art Hål Höjd över mark (m) Ohyvlat virke (mm)
Blåmes 25 1,5-3,0 19×150
Entita 25 0,5-2,0 19×150
Svartvit flugsn. 30 2,0-5,0 19×150
Gråsparv. 35 2,0-5,0 19×150
Kattuggla 150×150 3,0-10,0 30 cm brett
Knipa 150×150 2,0-5,0 25 cm brett
Nötväcka 35 2,0-5,0 19×150
Pilfink 35 2,0-5,0 19×150
Sparvuggla 60×60 2,0-5,0 22×220
Stare 45 2,0-5,0 19×175
Storskrake 160×200 3,0-6,0 30 cm brett
Svartmes 25 0,5-2,0 19×150
Talgoxe 30 1,5-3,0 19×150
Tofsmes 30 0,5-2,0 19×150
Rödstjärt 40 1,5-3,5 19×150
Slaguggla 200×300 4,0-10,0 30 cm brett
Pärluggla 120×120 2,0-5,0 25 cm brett

Johan Westerlund

Böcker om holkar:
Aronsson, Niklas: Holkliv (2009)
Gissy, Peter: Barnens egen hobbybok (1999)
Bergenholz, Per: Fågelbord och holkar… (1998)
Newton-C, Andrew: Making birdhouses… (1997)
Bolund, Lennart: Holkarnas fåglar (1979)
Olsson, Roger: Amatörornitologi (1978)
Schütze, Rolf: Fågelholkar och foderbord.. (1974)
Björnsrud, Björn: Fåglar och holkar (1972)
Östgren, Torgny: För holkbyggare… (1969)

Samtliga finns på Norrtälje kommuns bibliotek.
Boken Holkliv går att beställa på Naturbokhandeln.

Magnus Bladlund

Fågelmatning

Att mata fåglar är en företeelse som ökat kraftigt de senaste åren, inte bara i Sverige. För många människor det det närmaste man kommer naturen och det är ju onekligen bekvämt att sitta i stugvärmen och följa vad som händer runt ett fågelbord.

Stjärtmes- Vad skall man mata med och hur skall det se ut?
Det går att mata fåglar med det mesta, men tänk på att fågelmatningen också drar till sig möss och råttor. Det säkraste är att hålla sig till fröer där solrosfrön kan sägas vara basen. Köp gärna hem en säck så att det räcker ett tag, men kolla runt på priser, det skiljer ofta väldigt mellan olika butiker. Hampfrön är också populära men avsevärt dyrare. Jordnötter är en favorit bland framförallt mesar, det finns speciella matare som passar för jordnötter och som fungerar bra.

Större HackspettTalgbollar brukar vara populära, men åtminstone de som fanns att köpa under vintern 2009/2010 var inte bra, de ratades av fåglarna och blev hängande kvar. Nu står det ”OBS nytt recept” på talgbollarna så förhoppningsvis är de bättre.
Annars kan man lätt göra sina egna talgbollar genom att smälta späck och blanda i olika fröer och nötter. Späcket kan man byta mot kokosfett. Om man har ett träd med skrovlig bark kan man också stryka denna blandning på barken vilket uppskattas av t ex trädkrypare, nötväcka och många andra arter. Nackdelen är att barken blir ganska ful.  Känner du till något slakteri, eller någon gård där man slaktar kan det vara en god idé att fråga om du kan få köpa talg. Det brukar vara billigt och om man kommer över ett rejält parti kan man stoppa allt i frysen och se till att fåglarna förses hela vintern. Man kan också halvera kokosnötter och hänga upp. Havre gillas främst av gulsparv, men bor man så att det inte kommer så många gulsparvar till matningen så köp hellre en liten påse blandfrön så får du havre så det räcker hela vintern.

Koltrast & sidensvansFrukt av alla slag är bra mat för främst trastar och sidensvansar. Har man äpplen så spar dem till vintern, dela dem på mitten och bjud fåglarna vid fågelmatningen. Vid extrem kyla brukar det vara populärt att koka havregrynsgröt till trastarna!

Själva fågelmatningen kan se ut på många sätt, från ett enkelt litet fågelhus med vita knutar till avancerade anläggningar med mat för alla tänkbara arter.
Tänk på att placera din matning så att fåglarna har möjlighet att söka skydd för sparvhökens eller kattens attacker, hugg några buskar och gör ett eget buskage om det inte finns naturligt. Skator, kajor och kråkor brukar inte vara så populära då de snabbt slukar det mesta man lagt ut och andra fåglar inte vågar sig fram. Ett tips om man har problem med kråkfåglar är att göra en bur av nät som bara småfåglar kan ta sig igenom.

Det blir ganska skräpigt under fågelmatningen av alla skal efter främst solrosfrön. För att inte sprida sjukdomar är det bra att städa då och då liksom att rengöra fröautomaterna om de ser skitiga ut.

Text: Lennart Larsson, Foton: Roine Karlsson

Vad man kan mata fåglarna med:

Hampfrö
Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita.
Solrosfrö
Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka.
Havre, brödbitar, kokt osaltat ris
Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.
Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö
Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv.
Bokollon
Bofink, bergfink, nötväcka.
Ekollon
Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka.
Hasselnötter
Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett.
Jordnötter
De flesta mesarna, nötväckan och siskor.
Talg, ister, späck, kokosfett
Blåmes,talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare.
Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär
Trastar, sidensvans, stare.

Kommentarer inaktiverade.